Jacob flyttar fram gränserna för ett aktivt liv

Jacob Sandin, egenföretagare och IT-profil i skånska Båstad, är en erfaren och aktiv protesanvändare. Efter närmare trettio år med benprotes har Jacob alltid satt ett aktivt liv i fokus och aldrig låtit sitt hjälpmedel begränsa livet eller de mål han har satt upp. ”Visst finns det hinder men det finns alltid en väg runt dessa. Det gäller bara att hitta den vägen.” resonerar Jacob.

Som sexåring satt Jacob i en gammal Ford Taunus på väg ner från Uppsala till Pärup i mitten av Skåne. Där hade Jacobs föräldrar precis köpt en avstyckad gård som de hade hittat i en annons, och skulle strax påbörja ett nytt liv följandes 70-talets gröna våg. Just den här unika kombinationen av framtidstro och ett visst risktagande har varit en naturlig del av Jacobs uppväxt och något som präglat honom under hela sitt liv. Man kastar sig in i saker och gör det bästa av situationen, tror på framtiden och arbetar alltid till 100 % efter sina drömmar.

Kort efter att man börjat komma in i den nya vardagen på den skånska myllan, började Jacob få ont i sitt ena ben. Jacobs föräldrar trodde först att det handlade om att han slagit sig när han varit ute och lek, men efterhand som smärtan inte ville ge med sig så blev man allt oroligare. Jacob började så småningom hoppa på ett ben då det gjorde allt för ont att stödja sig på det andra. Vid ett besök från mosterns man som var läkare så konstaterades det att Jacob måste åka in och röntgas.

Det visade sig vara en cysta. Trots flera försök att skrapa bort den återkom den och växte sig allt större. Så småningom ställdes familjen inför det svåra beslutet att amputera benet. Detta skedde akut under Allhelgonahelgen 1976. Jacob hade ännu inte hunnit fylla sju år.

Jacob accepterade snabbt den nya situationen. Till skillnad från andra barn på sjukhusavdelningen, som ofta kunde sitta med tomma blickar och stirra in i väggen, for Jacob runt som ett jehu och lekte med sin rullstol. Jacobs första uttalade mål var att återigen kunna springa snabbare än sin två år yngre syster. Efter att provat ut sin första benprotes varit målet redan i sikte.

Det var snart tydligt att Jacob hade en betydligt högre aktivitetsnivå än vad dåtidens barnproteser normalt sett var anpassade för. Från första stund var man tvungen att utrusta Jacob med en protesled tillverkad för vuxna, för att den överhuvudtaget skulle hålla. Men ofta gick Jacob ändå på trasiga leder och fötter – hans leder gick helt enkelt sönder fortare än de hann bli lagade. Detta ledde i sin tur till att Jacob fick en förfrågan om att bli testpatient för en av de ledande tillverkarna på marknaden av just protesleder. En win-win-situation där Jacob fick möjlighet att bistå i utvecklingen av morgondagens proteslösningar, samtidigt som han fick tillgång till snabbare reparationer och även extraproteser för att möta sin höga aktivitetsnivå. Det blev många resor till protesverkstaden.



Jacobs inspirerande förhållningssätt gick ingen i omgivningen omärkt förbi. Vid olika tillfällen under sin uppväxt har han blivit uppmärksammad av media och en rad lokala tidningar. Jacob simmade, spelade fotboll, gick i scouterna, testade luftgevärsskytte, körde cross och mycket mer.

Tyvärr har detta utmanande förhållningssätt även sina baksidor. Jacob har bl.a. lyckats bryta lårbenet vid tre olika tillfällen. Första gången på dagis då protesen fastnade i en bänk som de använt för att åka kana nedför. Och sista gången 2010 då protesen vek sig när ett par kanoter skulle lastas för en färd ner längst Rönneå. Vid detta sista tillfälle så var Jacob dessutom i ett ganska dålig fysiskt skick. Han hade jobbat intensivt under en lång period med att bygga upp sin verksamhet som egenföretagare samt även bildat familj. Han hade blivit både tyngre och fått sämre kondition. Men istället för att låta situationen begränsa vardagens möjligheter till ett aktivt liv valde Jacob återigen att höja sin ambitionsnivå. Och blicka framåt.

Strax efter benbrottet klarade Jacob att gå ca 1 km innan det började göra allt för ont. Vid dessa tillfällen fick han sätta sig ner flera gånger längs vägen för att överhuvudtaget uthärda påfrestningen. 2011 hade Jacob kommit upp i 3-4 mils vandringsturer och gick totalt över 28 mil under årets sex sista månader.

Jacob har sedan skadan fortsatt på denna inslagna väg. Idag, 4 år senare, har han gått ned över 30 kg och lever återigen ett väldigt aktivt liv där han paddlar kajak, springer, vandrar och cyklar obehindrat. Lagom till årets slut hann han även att avverka ett av de stora träningsmålen för 2014 - att kunna springa en mil.

- Detta är den jag vill vara. En aktiv person, en bra pappa, en kreativ företagare och en god medmänniska. Jag vill inte hamna i situationen där jag återigen blir mer och mer passiv. Trots att krämporna och smärtan ökat under vissa perioder finns det idag riktigt bra utrustning för att komma runt problemen. Och när sjukvården ställer upp för att se till att våra hjälpmedel inte begränsar på samma sätt som tidigare så är möjligheterna väldigt goda. Det handlar, som vanligt, om att hitta rätt väg framåt, avslutar Jacob.

Läs mer om Jacob på hans personliga blogg där han berättar med om sin aktiva vardag: http://js.se/category/amputerad/.